Fortsätt till huvudinnehåll

Ange källor

I ett tidigare inlägg har jag skrivit om begreppen fakta och värderingar.

När du skriver ett skolarbete eller verkar i professionella sammanhang där du ska presentera ett arbete med anknytning till kunskapskällor behöver du vara duktig på att ange källor.

Därför ska du ange källor 

Du anger källor av olika skäl såsom:

- Du vill uppfattas som en person att lita på och som förmedlar information och kunskap på ett trovärdigt sätt.

- Du vill vara ärlig gentemot dina mottagare, ge personen som lyssnar eller läser en möjlighet att bilda sig en egen uppfattning. För att kunna göra det behöver mottagaren kunna se vad som är fakta som du tagit från en källa och vad som är dina egna åsikter.

- Det du gör ska vara öppet för granskning

- De som tar del av det du förmedlar vill kanske veta mer. Då behöver hen känna till källor att söka vidare genom.

- När du själv blir duktig på att ange källor löpande och att skilja på fakta och värderingar blir du mer källkritisk till andras material. Det gör att du inte blir lika lätt att påverka. Du kan mer självständigt bilda dig egna uppfattningar och åsikter att argumentera för.

Allt härstammar någonstans ifrån. Foto: Free Digital photos/net av fotografen Kattikorn under rubriken "Waterfall and snowdrops at Dawyck botanic garden Scotland,

Hur gör man då?

Det finns två modeller Harvard- och Oxfordmodellen.
Harvardmodellen innebär att du löpande i din text anger varifrån materialet är hämtat. 

Svensson (2014, s 19) tar som exempel upp ett begrepp som han menar haft en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Härefter refererar du utifrån denna sida. Referera innebär att fritt återge.

Skulle du vilja citera något ordagrant måste du alltid ange citationstecken kring det som du anger ordagrant.
Personligen tycker jag att Harvardmodellen känns mest naturlig att arbeta efter.
Andra föredrar Oxfordmodellen. Det innebär att du längst ner på varje sida ange fotnoter som du markerar.

OBS! Tänk på att även om du anger källor löpande i din text ska det också finnas med en källförteckning i slutet.

Var noggrann!

Källangivelser ska man aldrig slarva med. Sträva därför efter att vara så noggrann som möjligt.

Lycka till!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Verbal och icke-verbal kommunikation

I kursen information och kommunikation arbetar vi just nu med verbal och icke-verbal kommunikation.

Vilken är då skillnaden dem emellan?
Varför är detta viktigt att känna till?

Verbal kommunikation Den verbala kommunikationen är det vi säger, kommunicerar genom orden på olika sätt. Hur vi uttrycker oss språkligt. Den verbala kommunikationen kan upplevas mer direkt, men genom att tänka på ordval och nyansera vårt språk kan vi anpassa oss för att nå varandra bättre.

Icke-verbal kommunikation Den icke-verbala kommunikationen handlar om sådant som kroppsspråk, miner, gester och blickar. Den icke-verbala kommunikationen kan växla mycket mellan olika länder och kulturer, också inom en mindre grupp. Den kan lätt feltolkas och leda till missuppfattningar.

För god kommunikation är det därför viktigt att arbeta med och bli medveten om sitt och andras sätt att kommunicera.

Ta gärna del av följande videoklipp av Peter Zier om verbal- och icke-verbal kommunikation.

Intressant kan också vara följan…

Selektiv perception

Ett viktigt begrepp att känna till när man arbetar med medier och kommunikation är selektiv perception.
Selektiv perception kan förklaras som att man utan medveten avsikt lägger märke till en del faktorer, men inte till annat. Det som ofta påverkar vad vi lägger märke till är våra icke-medvetna behov och våra intressen. Vår hjärna kan stänga ute sådant som inte passar vår invanda föreställningsram.
Testa dig själv! Vad ser du i denna bild?
Vi uppfattar vissa intryck som viktigare än andra. De bildar på så sätt en grund.Här ser du en så kallad växlingsbild där figur och grund skiftar. Ser du den äldre damen och den unga damen? Kan dina sinnen växla perspektiv?

Därför ska du vara källkritisk!

Varje dag överöses vi av information och budskap från olika håll.
När man ska börja med att vara källkritisk är det viktigt att ställa sig själv frågor som:

- Vem står bakom informationen? Företag eller myndighet till exempel..

- Vad är syftet med informationen? Reklam, information, propaganda...

- Vill de få mig att göra något speciellt? Köpa, tycka, rösta, få kunskap...

När du har klarlagt det för dig själv kan du studera informationen lite närmare för att se om det som står verkligen är sant. Varför är det då så viktigt?
För att du själv ska kunna skapa dig egna uppfattningar och göra mer medvetna val, inte bli ett redskap för något som du egentligen inte vill ställa upp på. Viktigt är också att den information och den kunskap du själv för vidare är korrekt presenterad.

 Nu hoppas jag att du fått svar på frågan om varför man ska vara källkritisk. Vad tycker du? Är det viktigt att vara källkritisk? Varför/varför inte?

Mer om källkritik framöver.