Fortsätt till huvudinnehåll

Analysen - nyckeln till de högre betygen

Vad krävs egentligen om man vill nå C och betygen därutöver?

Som lärare brukar vi peka på att svaren ska vara utförliga och nyanserade, att man som elev ska redogöra mer ingående för olika sammanhang.

Vad utmärker en uppgift som når de högre betygen?

Jag har genom årens lopp resonerat med mina kollegor om och kring vad som utmärker en uppgift som når de högre betygsnivåerna. På lektionerna brukar vi gå igenom vad som krävs och jag ger emellanåt konkreta exempel.
Ju mer du diskuterar, läser, lyssnar, skriver och uttrycker dig, desto mer övar du upp din förmåga att vara utförlig, nyanserad och se mer djupgående sammanhang.

Jag fick ett underlag av min kollega Per Säbom som jag bearbetat, se nedan Konkret arbetsmetod, för att  eventuellt kunna fungera som en mer generell vägledning. Givetvis påverkar det ämne du läser analysens utformning, men här är i alla fall några punkter du kan arbeta utefter för att ge ett mer innehållsrikt och fylligt svar på dina uppgifter.

Konkret arbetsmetod

1. Börja med att göra en kort sammanfattning av text som hör till den fråga du arbetar med. Formulera med egna ord.

2. Sätt in sammanfattningen i en kontext.

En kontext är ett annat ord för sammanhang. Det kan till exempel handla om tidsandan, hur det var mer allmänt i samhället under rådande period vad avser till exempel levnadsförhållanden, kommunikationer, annat som är relevant.

3. Påstå att texten har ett tema. Eller knyt an till frågan som du ska svara på.

Ett exempel:

Du har läst tre sidor i en bok om andra världskriget och ska svara på en fråga om det.

Du börjar att besvara frågan med att göra en kort sammanfattning av den teoretiska delen (ange källan). Därefter belyser du frågan i ett sammanhang (kontexten) Sen knyter du tillbaka till frågan och fomulerar den.

Nu går vi vidare till analysdelen

4. Gör nu en koppling till sammanhanget ( ovan) och belys frågan ur olika infallsvinklar som du själv väljer och som du anser är viktiga för att besvara frågan. Till exempel du skriver om andra världskriget. Då kan du lyfta fram händelser som har med frågan att göra, beskriva dem och redogöra för händelsen ur olika synvinklar. Var saklig och ange källor.


5. Avslutning - en egen sammanfattning av svaret , egna reflektioner och gärna slutsatser.

Det tar lite tid att få kläm på, men när man gjort det några gånger har man öppnat dörren till en ny värld.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Verbal och icke-verbal kommunikation

I kursen information och kommunikation arbetar vi just nu med verbal och icke-verbal kommunikation.

Vilken är då skillnaden dem emellan?
Varför är detta viktigt att känna till?

Verbal kommunikation Den verbala kommunikationen är det vi säger, kommunicerar genom orden på olika sätt. Hur vi uttrycker oss språkligt. Den verbala kommunikationen kan upplevas mer direkt, men genom att tänka på ordval och nyansera vårt språk kan vi anpassa oss för att nå varandra bättre.

Icke-verbal kommunikation Den icke-verbala kommunikationen handlar om sådant som kroppsspråk, miner, gester och blickar. Den icke-verbala kommunikationen kan växla mycket mellan olika länder och kulturer, också inom en mindre grupp. Den kan lätt feltolkas och leda till missuppfattningar.

För god kommunikation är det därför viktigt att arbeta med och bli medveten om sitt och andras sätt att kommunicera.

Ta gärna del av följande videoklipp av Peter Zier om verbal- och icke-verbal kommunikation.

Intressant kan också vara följan…

Selektiv perception

Ett viktigt begrepp att känna till när man arbetar med medier och kommunikation är selektiv perception.
Selektiv perception kan förklaras som att man utan medveten avsikt lägger märke till en del faktorer, men inte till annat. Det som ofta påverkar vad vi lägger märke till är våra icke-medvetna behov och våra intressen. Vår hjärna kan stänga ute sådant som inte passar vår invanda föreställningsram.
Testa dig själv! Vad ser du i denna bild?
Vi uppfattar vissa intryck som viktigare än andra. De bildar på så sätt en grund.Här ser du en så kallad växlingsbild där figur och grund skiftar. Ser du den äldre damen och den unga damen? Kan dina sinnen växla perspektiv?

Därför ska du vara källkritisk!

Varje dag överöses vi av information och budskap från olika håll.
När man ska börja med att vara källkritisk är det viktigt att ställa sig själv frågor som:

- Vem står bakom informationen? Företag eller myndighet till exempel..

- Vad är syftet med informationen? Reklam, information, propaganda...

- Vill de få mig att göra något speciellt? Köpa, tycka, rösta, få kunskap...

När du har klarlagt det för dig själv kan du studera informationen lite närmare för att se om det som står verkligen är sant. Varför är det då så viktigt?
För att du själv ska kunna skapa dig egna uppfattningar och göra mer medvetna val, inte bli ett redskap för något som du egentligen inte vill ställa upp på. Viktigt är också att den information och den kunskap du själv för vidare är korrekt presenterad.

 Nu hoppas jag att du fått svar på frågan om varför man ska vara källkritisk. Vad tycker du? Är det viktigt att vara källkritisk? Varför/varför inte?

Mer om källkritik framöver.